Förebild: Nikola Tesla
Nikola Tesla föddes mellan 9-10 juli 1856, vid midnatt, åt serbiska föräldrar i vad som idag är Kroatien. Den natten stormade det fruktansvärt. Blixtar flammade upp över himlan och oroade barnmorskan, som trodde att det måste vara ett dåligt omen.
”Detta barn kommer att bli ett mörkerbarn,” sa hon nervöst.
”Nej,” sa hans mor Đuka Tesla lugnt. ”Han kommer att bli ett barn av ljus.”
Hon härstammade från en av Serbiens äldsta familjer, och hon var en skicklig väverska som ständigt konstruerade nya verktyg för sitt hantverk. Tidigt visade det sig att Nikola hade ärvt sin mors förmåga, och det i högre grad. Han hade stark fantasi och berättar i sin självbiografi om bilder som kom till honom, följda av glimtar av starkt ljus. Niagarafallet tjusade honom särskilt, och han tänkte ofta på ett stort hjul som drevs fram av fallets strömmar.
Vid sjutton års ålder fick Tesla kolera. Han bad sin far att han kanske skulle bli bättre om han fick studera teknik, och fick löftet att han skulle få slippa att bli präst, så som planen tidigare varit. Till allas förvåning blev han bättre. Under sina studier blev han fascinerad av elektricitet, och kommenterade sin lärare med att motorer och generatorers design kunde förbättras genom växelström, där riktningen på den elektriska strömmen växlar och därför gör det möjligt att omvandla strömstyrkan till olika strömdrivna apparater utan att förlora spänning.
”Herr Tesla kommer aldrig att skapa detta,” sa professorn. ”Det han pratar om är en evighetsmaskin.”
Men Nikola Tesla slutade inte tänka på idén. Den sjätte juni 1884 kom han till slut till New York, för att uppnå sin dröm om att arbeta med Thomas Edison, den enda personen i världen som Nikola trodde kunde hjälpa honom framställa vad han hade tänkt sig. Men Edison hade byggt sin affärsplan på likström, raka motsatsen till vad Nikola Tesla hade kommit på. Allt prat om växelström var ett hot mot Edisons sinne för affärer. Trots det anlitade Edison Tesla för att fortsätta arbetet. Tesla skulle få 50 000 dollar om han lyckades, men när han hade klarat av uppdraget och bad om sina pengar skrattade Edison bara åt honom.
”Du förstår inte vår amerikanska humor, Tesla, ” sa Edison.
Tesla tog sin hatt och gick ifrån jobbet. Han gav inte upp hoppet om sin växelströmsmotor, och 1888 kunde han presentera sin uppfinning. De följande fem åren fick Nikola Tesla 22 amerikanska patent, för generatorer, transformatorer och motorer med växelström. Edison lät honom däremot inte vara, utan försökte bevisa att Teslas uppfinning var farlig. Han betalade skolpojkar för att hämta djur åt honom, som han sedan gav så starka elstötar med växelström att de dog. Nikola Tesla lät sig däremot inte nedslås, och efterhand blev det hans affärsplan som fungerade. Till slut fick han bygga sina generatorer vid Niagarafallen med växelström, och gick segrande ur striden med Edison. Trots att de var rivaler var de inte dödliga fiender, som det ibland påstås. De respekterade ändå varandra trots deras olikheter.
Tesla uppfann många saker i sitt liv. Neonlampan, fjärrkontrollen (ja, seriöst) och den moderna elmotorn. Han var först med att komma på radar, radio och röntgen, även om andra uppfinnare senare fick äran. Han talade åtta språk, hade fotografiskt minne och memorerade böcker så väl att han kunde recitera dem direkt ur minnet.
Han var utan tvekan ett geni, och likt många genier var han ganska excentrisk. Hans barndoms kolera och nära döden-upplevelse gjorde honom mycket rädd för baciller och han hade strikta renlighetsregimer. Av någon anledning var han rädd för pärlor; om hans sekreterare hade pärlsmycken på sig blev hon hemskickad för dagen. Överhuvudtaget verkade han inte särskilt intresserad av kvinnligt sällskap heller. Han var mycket stilig och var noga med att alltid vara prydligt klädd, så han kunde ha varit en riktig hjärtekrossare. Men Nikola Tesla var mer fokuserad på sina uppfinningar och var lyckligast i labbet, där han kunde uppfinna sina jättelika maskiner och fundera ut nya sätt att göra världen bättre. (Även om han ganska många gånger orsakade katastrof med sina experiment.)
Han kunde ha blivit en mycket förmögen man om historien hade gått lite annorlunda. Under sin livstid var han en känd karaktär, men hans arv glömdes bort. Han hade aldrig något intresse för affärer, kände inget behov av att tjäna pengar, så hans patent för växelström och allt som drevs därav gick ut. Företag hade blivit miljardärer på hans uppfinningar, men Tesla själv såg väldigt lite pengar. Han stämde Guglielmo Marconi (han som brukar anses vara radions uppfinnare, men arbetade med Teslas patent) men hade inte råd att ta en stor strid i domstol. Tesla dog utfattig och ensam, vid 86 års ålder, i sin lägenhet på Manhattan i New York. Det är inte förrän på senare tid som han har blivit erkänd som det geni han var.
“Jag har inget intresse av att bli ihågkommen som uppfinnaren av något enbart avsett att skada. Jag skulle hellre bli ihågkommen som mannen som förhindrade krig. Det skulle vara min största stolthet.”
– Nikola Tesla, om sin modell till en radiostyrd ubåt
